7 frågor till Mattias Höjer om CESC i Almedalen

Intervju med Mattias Höjer som är föreståndare för Centre for Sustainable Communications (CESC) vid KTH.

Vem är du? Vad gör du i Almedalen?
- Forskare från KTH. Professor i miljöstrategisk analys med brett intresse för miljö- och framtidsfrågor. Jag är huvudsakligen här i min roll som föreståndare för CESC och deltar i evenemang kopplade till digitalisering och hållbar utveckling.

Kan du kort beskriva CESC?
- CESC har i tio år forskat kring hur – och om – digitalisering kan stödja en hållbar utveckling. Forskningen handlar dels om vilken miljömässig och social påverkan som informations- och kommunikationsteknologin har i sig själv, från produktion till användande, och dels om hur den kan användas för att göra samhället mer hållbart.

Varför sådant fokus på delningsekonomi för CESC i Almedalen i år?
- CESC har inte egentligen fokus på delningsekonomi. Men vi organiserar bara ett seminarium själva i år, och på det har vi valt delningsekonomi, digitalisering och miljö som tema. Det finns stora outredda frågor kring kopplingar mellan dessa företeelser, och vi tror det är viktigt att politiken är uppmärksam på det. Vi är också med och samarrangerar två evenemang inom #AlmeDela.

Hur hänger digitalisering ihop med delningsekonomi och miljö?
- Digitala plattformar som appar och hemsidor möjliggör delningsekonomin genom att synliggöra underutnyttjade resurser och koppla ihop utbud och efterfrågan. På så vis kan produkter, tjänster och ytor delas och användas på ett mer resurseffektivt sätt. Men det kan också leda till att vi använder mer resurser. Det är viktigt att förstå att delningsekonomi i sig inte ger miljömässiga fördelar. Däremot kan delningsekonomi med välutvecklade digitala tjänster bli en viktig del i en resurssnålt samhälle.

Hur menar du då? Finns det bra och dålig delning?
- Det jag menar är att effekterna av att låna ett verktyg av en granne inte är särskilt dramatiska ur ett miljöperspektiv, även om det kan vara ett bra sätt att föra folk närmare varandra. Och ser man till delning av t.ex. bostäder i termer av AirBnB eller liknande är miljöeffekterna otydliga. Det kan både driva fram mer resande och driva fram att fler utrymmen står tomma i väntan på någon som är beredd att hyra ett rum till hög kostnad på kort tid. Det kan då skapa mer ytor.

I korthet kan man inte säga vad som är bra och dåligt ur miljöperspektiv utan att sätta in det i en kontext. På fredag ska vi ha ett ​​​​​​​seminarium där bland andra konsumentminister miljöpartisten Per Bolund och centerns chefsekonom Martin Ådahl debatterar hur man får till det på bästa sätt.​​​​​​​

Använder du själv några delningstjänster?
- Jag har använt uber utomlands och AirBnB några gånger. Dessutom Blocket och Tradera. Och så delar jag gräsklippare med grannen. I min första lägenhet delade jag dammsugare med en kompis två kvarter bort. Det blev inte så mycket dammsuget.

Om jag är nyfiken på att veta mer, vad gör jag då?
- Kommer till våra evenemang och läser till exempel här!

www.cesc.kth.se

www.dagenssamhalle.se/debatt/har-ar-fyra-smarta-alternativ-till-att-bygga-nytt-17320

Top page top